Chicklittips? Chicklittips! (och rena fina fönstertips!)

Har en härligt lat och skön söndag idag. Matinhandling och tvättstugetid raskades av under förmiddagen. Lite blomsterbestyr (för jag slank visst in en snabbis på Plantagen efter Willys) har jag också haft, så nu är det så fint och fräscht i mina fönster att de nästan ser nytvättade ut (tips tips!). Sen har jag större delen av eftermiddagen surfat runt på (bok)bloggar, gjort några författar- och/eller bok-googlingar samt inhopp på Adlibris för att lägga till ytterligare titlar i "önskelistan" där (gulp, hur lång lista "får" man ha på sitt konto egentligen?)

Ett exempel på influens till ytterligare tillskott på önskelistan är Enligt O:s inlägg om Nya kontakter av Sophie Kinsella. Jag gillar Marian Keyes men är i övrigt inte så välbevandrad i chicklit-genren. Och Kinsellas Shopaholic-böcker har jag med flit undvikit för jag tyckt att det låter så ytligt, plastigt och trist med böcker som handlar om.. ja, vaddå? En shopaholic..? Har därför inte fattat att Kinsella (som ju är en pseudonym! det visste jag inte heller förrän jag googlade alldeles nyss) även har skrivit böcker som inte tillhör Shopaholicserien. Men man lär så länge man lever. Och man får alldeles ALLDELES för många fina boktips av att scrolla bokbloggar..! (Men det visste vi ju alla redan :) )

Och apropå chicklit: Peppra mig nu med era "chicklit"-favoriter! Boktitlar eller författare!
(chicklit inom citationstecken, eftersom det är så himlans svårt att genrebestämma, men ge mig alla tips ni har!)

Några ord om min semesterläsning

En oväntad semester av Marian Keyes. Blev. En oväntat segläst semester av Lisa H.

Jag vet att allt pekar på motsatsen med tanke på hur länge jag tummade på boken men jag tyckte faktiskt att den var bra! Det vill säga, när jag väl satte mig ner och läste..


Det här är alltså den andra boken om systrarna Walsh. Rachel. Antar att ni är många som redan är bekanta med henne? Hon är iallafall en 27-årig tjej som lever loppan i New York. Verkligen lever loppan. Festar mer och jobbar desto mindre. Festar så pass att hennes föräldrar skickar iväg henne på ett behandlingshem hemma på den irländska landsbygden. Stället heter Klostret och Rachel går med på att läggas in där, men enbart för att kunna frottera sig med en massa kändisar och rockstjärnor som också sägs vara inskrivna där. Ja. Och sen får man alltså följa Rachel (och medpatienter) under tiden på Klostret. Tillbakablickar, bitterljuva minnen, grubbel, hur man får dagarna att gå genom att dricka te, mer grubbel och kärleksbekymmer och terapeutsnack är andra ingredienser i boken.

Språket är enkelt men det gör mig ingenting (jag kommer aldrig bli någon finlitterär bokmal även om jag kanske en gång i tiden önskade det), men jag blev irriterad på många stavfel/glömda ändelser/missade små-ord med jämna mellanrum hela boken igenom. Dåligt!
Annars gillar jag läsupplevelsen skarpt. En oväntad semester är intressant, rolig, dråplig, mysig, tänkvärd, sorglig, igenkännande, lycklig. Ja, det mesta! Ungefär som Vattenmelonen, fast den här kändes över lag snäppet allvarligare. Kanske också därför något bättre??

Iallafall. Det här är den andra boken jag läser av Marian Keyes och är hon så här underhållande och faktiskt mycket tänkvärd i resterande böcker så har jag kanske hittat en ny favoritförfattare!?

Mer bekännelser!

Jag är antagligen allra allra supersist i världen med att "upptäcka" Marian Keyes. Ja, upptäcka inom citationstecken, för visst vet jag vem hon är sen Vattenmelonen kom på svenska och en av bästa vännerna läste och älskade och tvångstipsade, men jag har alltså inte läst förrän nu (jag obstinat? jepp). Och visst älskar jag också! Vad den handlar om vet ju alla vid det här laget:

Claire föder sitt första barn och blir därefter dumpad av maken som sticker iväg med grannfrun. Claire själv åker till sitt föräldrahem i Dublin för att försöka slicka sina sår = dränka sina sorger i alkohol, namnge bäbisen och så småningom träffa den undersköne men något yngre Adam.

Sen är det bara full fart hela historien igenom! Det är mycket känslor, upp och ner, och en hel del skratt och jag bara läser och läser.

Om jag har förstått rätt så har Marian Keyes sedan skrivit tre böcker till, om Claries systrar. En oväntad semester (Rachel), Änglar (Maggie), Är det någon där (Anna).
Jag råkar faktiskt ha Är det någon där? i bokhyllan (sommarpresent från Elle, när det nu var?) men måste alltså nu ut på jakt efter böckerna om Rachel och Maggie i loppisarnas boklådor!