Missvisande

Jag borde nog stuka om högerspalten med den aktuella läsningen för det är Delirium för hela slanten nu. Och då jag aldrig har varit någon fena på slalomläsning eller parallelläsning så blev Märkta för livet väldigt petad från nattduksbordet innan jag knappt hade börjat med den. Väldigt missvisande att hålla på och flasha med två böcker när det inte ens är i närheten av sanningen.

Det SKULLE ju däremot kunna vara så att jag ska läsa Märkta för livet efter nuvarande Delirium!? ..fast näe. Antingen fortsätter jag med bokcirkelläsning, vilket i det här fallet betyder En tid för mirakel av Karen Thompson Walker, ELLER så börjar jag nosa på Duma Key av mr King. 

Stora beslut kommer alltså att tas här inom kort, för himmel vad jag är peppad och nyfiken på att bara suga tag i Duma Key! Och all cred ska gå till Ela på Beroende av böcker, för det var hennes gnistrande inlägg som fick mig att verkligen haja till och sedan gå och köpa boken (som jag sitter och klappar på titt som tätt mellan Delirirumsittningarna). Efter ytterligare lite Kinggoogling så är jag också sjukligt nyfiken på Liseys berättelse och Under kupolen. Däremot Jurtjyrkogårdar och otäcka clowner känner jag ingen direkt längtan efter att utforska, det lämnar jag med varm hand över till er andra mer skräckvana läsare. 

Vad jag läser?

Tror ni jag kunde hålla mig ifrån den fina bokhögen jag beställde häromsenast? Nee, precis..

Jag befinner mig tillsammans med Belly i sommarhuset i Cousins, om ni vill mig något.

PS. Senaste tillskottet i samlingen (eehh, visste inte ens att jag samlar :P men man är ju nörd och älskar allt som har med böcker att göra..), sött bokmärke i somriga färger!

Hundra mil - hundra sidor

Skåne. Härliga fina skåne som jag gillar mer och mer för varje trip jag gör dit. Tusan att det ska vara så förbenat långt bara! Men trots avståndet - och alltså, desto mer lästid som passagerare i bilen - så avverkade jag nog bara hundra sidor på semesterresan häromveckan.

Håller alltså (fortfarande) på med Keplers Hypnotisören. Jorå, den är helt okej hittills, men det blev ändå ingen storplöjning i den under bilresan. Däremot läste jag en del i senaste Filter (måste läsa mer Filter! som jag prenumererat på sedan start, men de långa artiklarna både skrämmer bort mig och fångar mig, beroende på läshumör) och löste närapå hela korsordet i Plaza kvinna (måste varit någon tryckfelsnisse framme på det.. hehe).

Som sagt. Boken är så långt bra. Men gissa om jag är desto mer sugen på någon annan fin karamell, till exempel från min senaste bokbeställning. Säg typ, Dessen. Eller Jenny Han. Ahh, ljuva YA-sommarläsning..!

Lässtatus

..är lika med kontinuerlig svacka. Sen årsskiftet! Fattar inte hur jag lyckas? Nu (då, vid årsskiftet) när jag äntligen har fått ihop en fin liten bokcirkel med ett par jobbarkompisar så är läsflytet mer bortblåst än vanligt. Känner mig som en jäkla [bokmals]wannabe.. Pathetic.


Men i vilket fall som helst. Jag var på en väldans trevlig och högsommarvarm (helt underbart, på en stor altan med kvällsol) bokträff för några veckor sedan och då fick vi i uppdrag av värdinnan att läsa Keplers Paganinikontraktet. Så den ska jag försöka luska reda på i någon boklåda. Men innan jag har fått tag i den då? Det lutar åt något somrigt/lättläst/ungdomstema. Har lagt fram Johanna Lindbäcks Välkommen hem som jag sneglar lite på.

Sköna söndag

Go with the flow {en liten årssammanfattning}

Nu jäklar har jag kommit in i ett riktigt läsflow - och det är så gött! Valde att INTE läsa ytterligare en JP just nu utan grabbade istället tag i Lee Childs Gisslan. Jag har tidigare läst hans första "Jack Reacher-thriller" Dollar och det var som att titta på en bra och spännande actionrulle fast i bokform! Minus dock för de ibland långa vapen- och slagsmålsbeskrivningarna. Intrigen, och actionen, är i Gisslan redan i full gång på sidan 8. Här var'e ingen tidsspillan på något introducerande försnack..!

Men såhär sprudlande har ju inte läslusten varit hela året. Periodare is my middle name.. vare sig det gäller träning, bloggning, läsning, sociala relationer, matlagning etc.

Första halva 2011 bjöd på väldigt blandad läsning i väldigt ryckig takt. Dan Brown, Mia Skäringer, Marian Keyes, Kristina Ohlsson, Neil Gaiman och ovan nämnda Lee Child.

I juli slukade jag Morgan Matsons Fyra dagar fyra nätter (lästips!) och efter det var jag fast. I ungdomsboksträsket. And i loved it. John Green och David Levithan, Sonya Sones, Jenny Han, Maria Gripe och Dessen (åh, Dessen!).

Där trodde jag ett tag att jag aldrig mer kommer läsa en "vuxenbok" i hela mitt liv, och fortsatte glatt med Richelle Meads Vampire Academy; Törst. Men, tvärstopp. Höll på med den säkert en månad, men jag hade inte vett att lägga den ifrån mig och/eller börja på någon annan, för jag ville ju veta vad som skulle hända. Men ändock så lockade boken aldrig till fortsatt läsning, jag fick nästan tvinga mig till det. Tyckte att storyn var trist och personerna lite väl knasiga. Och jag gillade inte språket. Kalla mig gammalmodig eller nåt, men alla dessa fula ord!? Det var för mycket pang på rödbetan för min smak i alla fall (speciellt med tanke på att ungdomarna inte var så gamla!?).

Efter Törst var jag jättevilsen och visste inte i vilken ände av bokhyllan jag skulle börja. Så jag gjorde ett spontant inhopp på jobbets bibliotek och fick med mig två tunnisar hem, En shot till tack och Du hasar av trygghet. Grelsson var helt okej men jag vill ännu hellre uppmana till läsning av doldisen Maria Engelwinges En shot till tack. Jag blev jätteengagerad i karaktärernas liv och levnadsöden. En hemsk men fin bok.

Efter de två små snabbisarna slukade jag The Carrie diaries fort som attan! Vilket sen ledde vidare till den braiga Den tionde kretsen.

Och här är jag nu, 22 böcker hittills i år, going on den 23e. Kan det bli 25 stycken även detta år? Historiken säger att jag läste 25 böcker både 2010 och 2009. Verkar som om det är mitt magiska nummer som jag inte kan överträffa?

Cliffhangerfrossa + ett tjugohundraelvaläslöfte

Ahh, är det inte ljuvligt så säg.. Jag har precis läst cliffhanger nr 41 av 137. Gissa vad, eller kanske främst, vem.. Jepp, Dan Brown - kungen av cliffhangers. Bok: Änglar och demoner. Som jag så prydligt har dammat av och på pärmens insida går att läsa Från E (brorsans tjej) julen 2005.

Jag attackläste Da Vinci-koden när det begav sig. Det vill säga jag släppte inte boken ur syne om det inte var helt och hållet tvunget (typ för att hålla bilen på rätt sida av vägen till och från jobbet samt att jobba). Den låg alltid uppslagen på den sida jag senast höll på med. Jag kokade inte ens snabbmakaroner eller borstade tänderna utan att ha boken i blickfånget (och jag som aldrig läser på toaletten! kokar makaroner gör jag däremot i köket om ni nu trodde något annat). Jag var helt såld och kunde väl från början aldrig tro att faktiskt varenda litet kapitel skulle få mig att vilja hänga kvar och läsa vidare. Jag hann ju för bövelen knappt att andas, haha.


Men i alla fall. Brorsans tjej var alltså så vänlig att hon gav mig den första boken med huvudkaraktären Robert Langdon i julklapp det året. Intet ont anandes om att det skulle dröja hela sex år innan den blev läst. Skäms på mig!

Men vet ni vad? Det här spåret leder faktiskt in på mitt läsår 2011. Detta ska bli året då jag läser ur min egen bokhylla. Inte bara och enbart och hela tiden, men jag ska verkligen anstränga mig och våga glänta på hyllvärmarna. De där fina förhandsfavoriterna som jag sparat på och där peppen är så skyhög så att jag just därför inte har vågat läsa dem av rädsla för att jag ska bli besviken.. You all booklovers understand mitt resonemang, tror jag.

Fortsättning om cliffhangerföljetongen följer. Dock är ju läsupplevelsen inte riktigt så nagelbitande idag som när jag svettades mig igenom Da Vinci-koden, oskuldsfullt omedveten om att det faktiskt fanns en föregående bok och sen även en efterföljare. Nu vet jag ju att professor Langdon i alla fall klarar sig i två böcker. Den tredje däremot kanske kan bli en liten mysrysare för mig? ;) Jepp, jag råkar faktiskt även ha Den förlorade symbolen i min ägo (var det också en julklapp från Selma? eller var den från mormor och morfar kanske? åh, jag minns inte och önskar att jag vore duktigare på att klottra ner sådant i mina böcker). Får se om jag även tar en repris av Da Vinci-koden däremellan av bara farten.

Ni som har läst PD James och Lee Child!

Jag har ju en liten stor (o)vana att läsa böcker i kronologisk ordning om de ingår i en regelrätt serie eller handlar om samma person(er). Undrar nu hur det funkar med ovan nämnda författares böcker som jag fick i present.. Ska jag försöka döva min kronologiska-ordnings-ångest och bara läsa? (hjälp! bara tanken gör mig lätt svimfärdig!) Eller har jag kanske nytta av att läsa någon tidigare bok för att hänga med i storyn och persongalleriet? Någon? Några? Vilka? ALLA??

Jag har luskat ut att Lee Childs Misstaget är bok no 10. Patienten av PD James har jag inte lyckats klura ut vilken i ordningen den är, men skulle gissa att det är tvåsiffrigt där också.. (och dessutom - Titta vilken hemskt dålig kritik den har fått av Adlibrisläsare! Så synd :( )

Så, fellow bokbloggare, help me out here, please! Hur ska jag förhålla mig till dessa böcker?!

Angående det här med att löpa linan ut [igen!]

Bokstävlar-Anna lär oss här att det finns ett ord för företeelsen!

Min alldeles egna utmaning > 25 böcker

På min Läst -09-lista har 25 böcker förärats varsin plats.

Jag ligger hopplöst efter (och kommer alltid så göra) de flesta av er andra snabbläsande, bokslukande bokbloggare, så tresiffrigt finns inte i min värld.. Men åh, vilken svindlande tanke! Häftigt! Jag är så imponerad :) Självklart så vet jag att det inte är en tävling, har inte varit hittills i alla fall (vi bokbloggare brukar ju istället hålla på och gruppkramas :P tänker på den här gamla diskussionen). Men jag kan ju utmana mig själv! Tänk om jag skulle kunna klå 25 stycken böcker i år!? Om än bara med en ynka liten enda..!? Som en liten sporre att läsa läsa läsa - och att få se siffrorna stiga :)


Kanske lite klantigt och sent påtänkt att kicka igång en sådan här utmaning på den här sidan av året, haha. Men men. jag har liksom inte kommit mig för att räkna så noggrant tidigare. Hittills i år har jag läst 21 böcker. Goin' on 22 (Suuuugaar, den evighetslånga teeegelsteeenen). Det borde gå att klämma tre till innan nyår. Jag får bara se till att välja böcker med omsorg så att siffrorna ler mot mig vid årsskiftet.. ;)


För ni statistik över era bokår? Försöker ni också medvetet slå några slags rekord? :D

Angående det här med att löpa linan ut

Jag kikade in hos Frida på Påhittade nöjen och fastnade för ett inlägg där. Hon skriver Ibland när jag har börjat i en bok som börjar kännas seg att läsa ut har jag ändå svårt för att lägga den ifrån mig. 

Handen upp från mitt håll! Samma här!

Såhär svarade jag i kommentarerna till Fridas inlägg:

Om jag lägger ifrån mig en bok så gör jag det allt mellan 10-50 sidor. Men har jag kommit en längre bit in så att handlingen har utkristalliserat sig men kanske ändå inte fångar mig så har jag trots det svårt att helt sluta läsa. Det går kanske segt och det är långt mellan sittningarna med boken, men utläst SKA den bli! Annars är risken stor att minnet av den dåliga boken sitter kvar och den aldrig blir läst - då kan jag lika gärna rensa ut den och skicka till någon loppis.

Däremot om jag som sagt slutar läsa efter bara en kort bit så kan jag ställa tillbaka boken i hyllan och hoppet lever kvar om att det kanske funkar bättre en annan gång :) 

Tyvärr är det på det här sättet som min läsning/läslust ibland bara tar tvärstopp.. Om en bok jag håller på med helt plötsligt segar ner (eller att jag tappar intresse och fokus? ibland vet jag inte vilket det beror på) så kan jag ändå inte bara lägga den åt sidan för att börja på en ny. Nää, det vore väl synd och skam att ge sig (ja, ibland är jag envis). Boken blir som ett berg som står där och hånler emot mig, vilket gör att jag blir femårstjurig och bara SKA upp på toppen även om det ger skrubbsår på händer och knän och tar ett halvår..! Även om det betyder att jag förlorar ett halvår av annan läsning som jag skulle kunna lagt tiden på istället för att zappa på tvn, slösurfa och göra andra oengagerade saker som jag gör istället för att bara ta upp en annan, och förhoppningsvis bättre, bok. (hm, det blev en lång och slingrig mening, fick jag ihop det ordentligt? hojta om ni inte fattar hur jag menar ;) )


Har jag utvecklat en dålig ovana som borde brytas? Hur funkar ni i ert läsande? Kan ni lägga ifrån er en bok oberoende av hur mycket eller lite ni läst i den?? Eller har ni, som jag, era egna små "regler"? Tell me!

Läsa först, titta sen

Igår var vi ett gäng som skulle hyra film. Syrran föreslog Snabba cash, ville jag se den?
- Mjoo, men jag har ju inte hunnit läsa boken än..

Har en princip att jag måste läsa bok innan jag ser film. Och om jag ser filmen först (typ Sagan om ringen) så är det för att jag inte lär läsa boken i vilket fall. Och just Snabba cash har jag i bokhyllan och har tänkt läsa. Någon gång. (men ni vet ju hur det är, så mycket böcker och så lite tid osv..) Så det blev lite klurigt läge eftersom min kära systeryster inte är en boktok som jag och inte riktigt förstår min princip :P

- Okej, jag kan kolla om den finns inne, isåfall tar jag den (så får jag väl göra ett undantag och läsa boken i efterhand).
Men se vilken tur jag hade! för filmen var alldeles väldigt uthyrd, alla exemplar..! Får se hur länge jag kan lyckas undvika den utan att bli alltför osocial eller stöta mig med min närmaste vänkrets.

Okej. Listar här böcker jag alltså vill läsa innan jag ser filmen:
Snabba cash
Tidsresenärens hustru
Flickan från ovan

Vägen har jag redan läst (krypande otäckt psykologisk känsla men bra, gillade mycket!) men osäker på om jag vågar se filmen..

Blonde ska visst också bli film.. Ujuj, det är mååånga sidor jag har att läsa ikapp märker jag.

Alla titlar ovan är böcker jag råkar ha i bokhyllan :) 

Har ni fler exempel på aktuella titlar där bok blir film?? Och hur gör ni, läser ni alltid först eller kvittar det lika?

Uppdaterat: Glömde ju berätta att filmen vi tittade på faktiskt också var en bok-blir-film-film: Påven Johanna. Älskade boken när jag läste den för 7-8 år sen och fick faktiskt min syster att läsa den (!) för något år sen (hon gillade också skarpt). Men filmen satte inga djupare spår (och vi blev fundersamma på slutet, så tvärt liksom, hur var det i boken egentligen?). Kanske därför den inte kom med när jag skrev inlägget ovan..